Yta är allt, eller...? ;-)

I helgen satt jag & slösurfade lite, bara in på vissa sidor och kollade lite. =) Hamnade på en sida jag flitigt använde mig av som gravid, för att se vad som hände i magen vecka för vecka.
Familjeliv.se är en sida där man som gravid, förälder eller bonusförälder eller vad man nu är, kan diskutera allt mellan himmel och jord i olika forum. Eller bara kolla läget, som jag gjorde då, och även nu. Jag fastnade i nån forumtråd som hette "tjejer fiser ni hemma" och reagerade på det idiotiska namnet. Efter en stunds läsning märkte jag att en tjej var väldigt aktiv i debatten, och hade tillsammans med sin sambo gjort upp "fisregler" hemma. Öööhh... Ok tänkte jag.... Upptäckte att denna tjej var aktiv i typ ALLA forum, och efter en stunds detektivarbete upptäckte jag att det är min jobbarkompis tjej. Mitt ex's sambo alltså :D Jag skrattade mig blå åt lilla fröken hemmafru som i mina ögon "leker vuxen" ("Jag ser alltid till att min sambo har rena kalsonger" Ok, är han utvecklingsstörd...?) med alla inlägg om vad som är normalt och inte. Andra trådar som "Hur tänker ni som inte matchar barnens kläder" really made my day ;-) Ja, jag är en hemsk och elak människa, haha.... Men lite kul är det. ;) Yta betyder allt.... Ser det bra ut utifrån så betyder ju det att det är det också... Eller... ;-)

Annars då... Jo, jag somnar samma tid i soffan varje kväll, ca 20.45 och vaknar 22 igen. Bara att åla sig iväg till sängen då & fortsätta sova. =) Kul liv ;) Nu är det dags för nya tag med träningen som legat nere alldeles för länge pga sjukdomar och andra relevanta ursäkter... Dax att ta mig ner på gymmet & springa igen. Tjohoo.... ;)

Håller på att avveckla mitt nätdejtande, och har i dagsläget bara sidan kvar för att kunna kolla på andra, och reka lite om jag känner för det. Har lite mailkontakt sådär med nån, men jag vet inte hur intresserad jag är. Rätt skönt att ha lite "förströelse", hehe. Nej, skämt åsiodo, klart det är kul, men jag vet inte om jag själv vet var det leder. Om det leder nånstans vill säga.
Fick en kommentar som gjorde mig glad av min bästa vän i helgen. Det kändes riktigt skönt när hon sa att "du hamnar fortfarande i svackor, men du kommer upp mkt fortare nu". Jag blev glad, eftersom det känns precis så. Klart det tog på krafterna att "bli dumpad" av Mr Uppsala, men det var inte såå jobbigt att jag ville gräva ner mig för tid & evighet. Nya tag bara. =)
Likaså med allt annat som varit jobbigt, det känns numer hanterbart, och jag är glad att jag lyckats vända den negativa trenden jag befunnit mig i de senaste åren (!!). Kanske är som jag sa på nyår... 2010 ska bli mitt år... =) Det "enda" som känns riktigt jobbigt är att min älskade morfar inte finns mer. Den sorgen ger sig inte i första taget.... Kommer ändå bli skönt med ett avslut när gravstenen är på plats under våren, och vi kan gå till ett ställe och sitta där en stund och "prata" med honom. Sitter ibland i minneslunden och funderar på honom och vilken fantastisk människa han var. Saknar honom oändligt mycket.