Surmulen...

Funderar så jag snart slår knut på mig själv... Fick sms igår av M, "Gumman var inte ledsen, det kommer bli bra"... Vadå, vad kommer bli bra?! Hur?! Skiter i det nu, och alla andra karlar också. Känner mig lagom road av det nu, även om det är vad jag vill mest av allt... Men nånstans finns HAN. =) Vem det nu är...